Ad then I get a scary thought, that he's here means he's never lost.
Jag älskar Rihannas Russian Roulette. Den är tragisk och deprimerande men jag gillar den skarpt. Jag älskar också Spotify. Tänka sig att jag överlevde utan det så länge. Idag kom jag ihåg, med hjälp av Spotify, att jag lyssnade lite på HIM på gymnasiet. Det hade jag helt glömt bort. Så nu ligger några HIM-låtar på min Lugna låtarlista.
Annars har det varit en mycket lugn, godisfylld helg. Jag har umgåtts med Helena och Mary både fredag (Let's Dance) och lördag (Andra chansen). Melodifestivalen är Sveriges största musiktävling vad än Peter Jidhe säger. Jag har nu tittat tre helger i rad och jag är inte ens intresserad. Man bänkar sig ändå. Vilken dragningskraft den tävlingen har.
Sen måste jag ge ett boktips också, eller två egentligen. Nu håller jag på att läsa Magistern av Frank McCourt, en självbiografi, och den är tragisk och komisk på ett deprimerande sätt. Jag skulle inte rekommendera den för blivande lärare för han förstör läraryrkets rykte totalt, men för alla andra rekommenderas den. För att man ska för Frank McCourt bör man läsa Ängeln på sjunde trappsteget också, där man får följa Frank(ie) under hans uppväxt i Limericks slum. Det är en av de bästa böcker jag har läst någonsin. Jag läste den på engelska och vill man hellre göra det så heter den Angela's Ashes. Den är skriven i samma tragiska, komiska, deprimerande anda som Magistern. Fantastisk!
Annars får ni ha det så gott, mina små, så hörs vi.
P.S. Sara, jag kommer hem den 30, så hoppas du är i Söderhamn då, så kan vi träffas för morotskaka :) D.S.