"Det finns inga våldsamma religioner, bara ett urval av våldsamma utövare som missförstått hela poängen."

En notis i Metro om islam.



Idag hade jag grammatiklektion. Vi pratade om fraser och satsdelar. Inget nytt under solen så att säga. Förutom en sak, omständighetsadverbial. Jag har aldrig hört talas om det förut. Vår lärare kallade det för slaskhinken också. Så det måste vara som adverb, det man inte vet vad det är säger man att det är adverb. Jag hämtade även ut min variationstenta och jag fick VG! Det känns så himla skönt, för nu känns det verkligen som att allt börjar falla på plats. Jag tror våren hjälper till också, men jag börjar så smått känna mig lycklig igen. Jag skrattar för mig själv och har en fånigt leende på läpparna för jämnan. Livet är bra nu, och jag tänker njuta av det så länge det är så, för förr eller senare kommer ett berg jag måste bestiga.

Jag vet inte om jag har berättat det men jag ska åka till Chicago nästa år! Jag har pengar kvar från förra sommaren och har funderat lite på vad jag ska göra med dom. Visst är det alltid bra att ha extra utifall nånting skulle hända men jag kommer jobba i sommar igen och känna ihop mer pengar så jag vill göra nåt. Det jag kom på att jag faktiskt ville göra var att åka till USA igen. Jag älskar det landet och de senaste veckorna har jag fått många flashbacks till mitt år där. Till exempel när jag började använda en cherry chapstick, när jag hörde Sexy back med JT och jag har också drömt mycket om Hannah, Nick och huset, så jag kände att det var dags. Jag frågade mina föräldrar om de ville följa med och de sa ja, sen frågade de även Niklas och Malin (det hade jag inte tänkt mig) och de var också sugna på att åka. Så familjen Norman åker över igen nästa år! :D

Det var allt för nu. Hej hopp och ha det så bra, mina små