Idag vaknade jag och mådde bra. Ångesten är borta för den här gången. Molnen har skingrats kan man kanske säga. Jag vill tacka Caroline och Sara för era upplyftande kommentarer/melj och sen vill jag också tacka alla ni som har orkat umgåtts med mig den här veckan, när jag inte har orkat umgåtts med mig själv. Sen hoppas jag att ni alla håller tummarna med mig att ångest håller sig borta länge (alternativt för alltid).



PS. Caroline, vi åker den 2 november DS.